Bakslag i våren

Ute vräker snön ner och medan vi rider ut vårbakslaget kommer här en sista snutt om vintervilan i våra fodermarker. De gamla, biologiskt viktiga fodermarkerna; kultur-, och naturmarkerna som djur och människa i samklang format i många släktled.

Bakslag i våren.

En hel del insekter rör sig i mellanrummet mellan snö och markyta.
Ibland, vid blidväder, kan spindlar, fjädermygg, förvirrade larver och så kallade snöloppor av olika anledningar komma fram på snöytan. De klarar kyleffekten från snömassorna.
Andra, som alla våra myror, vilka under sommaren jobbat hårt med att bygga stacken och samla matförråd, sover gott under det isolerande snötäcket i sina kamrar långt under markytan.
Lika stor som stacken är över marken, lika omfattande är den under marken.

I Sverige har vi, trots vinterkylan, några övervintrande fjärilar som gör sällskap med övriga kvarstannande insekter och mer varmblodiga djur. Nässelfjärilen och citronfjärilen är två av våra övervintrare. De är båda i gång tidigt på våren.
I år var den första nässelfjärilen ute och flög redan 8 mars. Det är rekordtidigt!

Nässelfjäril.

Under vintern gömmer sig de här fjärilarna i vegetationen eller i byggnader och hålträd. Kroppen går på sparlåga, men lite värme avges ändå. Värme som kan orsaka kondensbildning på kroppsytan, vilket i sin tur skulle kunna innebära slutet för fjärilen om det inte vore för en finurlig finess som endast de här fjärilsarterna är utrustade med. Finessen är en liten utväxt på bakvingens bakkant dit kondensvattnet leds och droppar av.

Nu ser vi fram emot att det ska börja spira i gräsmarkerna. Vårfryleknopparna är redan på väg upp lite, där de är som mest exponerade. Och det här är sista bakslaget i våren. Kanske det sista. Hoppas det sista för vi vill ut i gröna hagen och fotografera fjärilar!

Vårvinter

– Än får ni gå med strumpor och skor, än är det vinter kvar, säger mor i barnvisan av Alice Tegnér. Och enligt SMHI ska vi få rejält med snö i dag, så kanske är det fortfarande vinter?
Men när börjar vintern egentligen?
För att ge svar beträffande växterna i gröna hagen, får vi börja på sommaren, då vegetationsperioden är intensivast.

Noter till barnvisan Blåsippor av Alice Tegnér.

De fleråriga växterna satsar inte enbart på tillväxt med bladsättning och blomning – som med hjälp av bland annat alla pollinerare ska bilda fröer, bär och frukt för förökning. Nej, samtidigt ska nämligen bladanlagen, och anlagen för nya grenar och knoppar till nästkommande sommar anläggas. De ska vara klara när hösten kommer och vintern sveper in med snö, och sen sitter de där, skyddade för vinterkylan.

Tussilago och kusinen pestskråp, för att ta ett par exempel, blommar utan blad. Under sommaren, efter blomningen, laddar de ner energi till roten för att till nästkommande vår kunna skicka upp en vacker blomma utan blad. Det är en strategi för att vara först ut och locka till sig pollinerare.
De sällskapar med tibasten och sälgen och många fler. Och tur är väl det för våra tidigflygande pollinerare vars tillvaro är helt beroende av dem.

Tussilago.

Arter som verkligen lever på marginalen och är mycket konkurrenssvaga har en mer sofistikerad strategi. Dessa arter finner vi i de verkligt magra miljöerna, ofta med näringsfattigt underlag invid- eller på hällar, eller i utsatta, torra kanter.
Det är arter såsom starkt betesgynnade kattfot och gråpfibbla. Och även de små bräckorna.
De senare har ett mycket kort fönster, där de ska hinna med blomning och frösättning. Dessa frön ska också hinna gro till liten planta innan marginalmiljön åter helt torkar upp. De små plantorna ligger sedan i viloläge resten av sommaren och vintern, för att snabbt kunna börja växa då de tinat fram på våren och underlaget börjar värmas upp igen.

Kattfot.

Vinterlandskap

Granen står vit och grann i skogen, snötäcket bäddar in landskapet och man skulle kunna tro att naturen gått till vila. Men såväl bland granbarren som på och under snön pågår aktivitet.

Talgoxar vid matbordet i Skogbyn.

I hagarnas grantätningar, som sparats för att ge betesdjuren svalka och skydd mot insekter under sommaren, hittar skogens mesar och vår minsta, kungsfågeln, mat under vintern. Frön finns samlade och instoppade bland barren, och där finns mängder med insekter som kungsfåglarna lever av under kalla vinterdagar. För att klara kylan behöver kungsfågeln äta en insekt var tredje sekund dygnet runt.

Under snön pågår ett intensivt liv. Där lever bland annat Svartådalens små möss och skogslämlar. De samlar mjukt gräs och bygger bon där de i värmen kan tillbringa vintern.
Bona sammanbinds med gångar i snön där frön som hämtas i omgivningarna kan transporteras. Fröna i sin tur sprids på det sättet och en del gror till nya plantor kommande sommar. Det här är en av alla olika spridningsstrategier som växterna nyttjar i konkurrensen om livsutrymme.
I bona föds också ungkullarna som kanske kommer att utgöra grunden för en ny gnagartopp om cirka fyra år.
Gott om gnagare under snön ger stora kullar med rävungar, med stora ugglekullar och så vidare. De här rovdjuren har en sofistikerad hörsel som ofta, men inte alltid, kröner ett jakttillfälle med framgång och därmed mat i magen.

Växterna har olika strategier att klara vintern. De flesta går i vintervila efter att fröna mognat medan några få går in i vintern med vintergröna blad. Exempel bland risen är lingon, mjölon och ryl. Alla tre är på olika vis gynnade av bete.
Även våra pyrolaarter står där vintergröna under snön och klarar det tack vare ett skyddande vaxskikt. Våra barrträd, utom lärken, har samma strategi.
Ja, nog är det liv under snötäcket nu när granen står där fin i sin vita skrud och väntar på sommaren då alla svampar, blommor och småkryp åter ska vecklas ut i all sin prakt.
Men en del kan inte vänta. En del trotsar vinterkylan och växer lugnt vidare. En del svampar till exempel.
Vintertaggingen är en av dem. Den sätter igång att växa under senhöst och förvinter på döda grenar i gamla tallars kronor.

Gammal brunn i Skogbyn.

En annan är den goda vinternagelskivlingen som kommer igång samtidigt som vintertaggingen och går att plocka och njuta av under hela vintern fram till april. Den växer på död säljved. Så det ligger mycket i talesättet att död ved lever. Säljen i hagarna och i övriga landskapet är en av våra viktigaste växter!

Gammalt fönster i Skogbyn.

Oktober i ravinhagen

Djurens betande är förutsättningen för markerna med de unika kulturarvsväxtarterna i Skogbyns östra ravinhage.
Våra kunder i Gröna Hagars Kött är förutsättningen för djurhållningen och bidrar till att bevara markerna.

Den här tidiga oktobermorgonen var det gröna i hagen täckt av frost. Svamparna var täckta och örterna.
Det var en vacker morgon.

Kameran var med och Kjell Eklund med sin ekologiska kunskap.

Här följer svampar vi stötte på den här gången.
Klicka gärna på bilderna så framträder svampens namn och ibland en liten beskrivning.

Värdepyramid

För att bilda sig en uppfattning om det biologiska värdet i naturbeteshagen är det vanligt att luta sig mot en värdepyramid. Värdepyramiden är ett instrument där arters förekomst – eller inte – bedömer hagens biologiska värde.
I pyramidens botten finns arter med ett specifikt krav på miljön. Finns sådana kan där också finnas mer krävande arter, exempelvis violett fingersvamp och rodnande lutvaxskivling, se inlägget från september.
I pyramidens topp finns de mest krävande arterna.

På bilden ser vi stråfingersvampen, rödlistad kategori VU-sårbar.
Här en grupp med ca 5 cm långa fruktkroppar som troligen kommer att växa ytterligare.
Det här är en mycket krävande och ovanlig svamp i värdepyramidens mittersta, övre del.

Värdepyramider representerar ett system som beskriver arter med inbördes förhållande till varandra gällande krav på växtmiljö. Alla är på något vis hävdberoende. Hävd genom bete eller slåtter, eller en kombination av de två hävdslagen. Till detta kommer längden på hävden i tid över generationer, samt inte minst hävdintensiteten. Hur mycket djur som sätts in att beta samt djursort. Olika betesdjur betar på olika vis. Därtill kommer underlagets beskaffenhet.
Allt vi i det här sammanhanget beskriver relaterar till naturbeten.
I botten på en tänkt pyramid med tre nivåer, finner vi hävdberoende arter som indikerar goda hävdbetingade naturvärden. Arter som inte är alltför vanliga och som inte går att finna i mer triviala gräsmarker. Nästan alla de här arterna befinner sig på NT-nivå, nära hotad, eller är starka signalarter.
Om många arter finns i större antal, finns anledning att leta efter mer krävande arter. Arter som fordrar högre naturvärde än nivån under.
Naturvärde på den här nivån handlar således om ännu bättre hävd. Inslaget av VU arter, sårbar, blir här större.
Den högsta nivån uppnås sällan eftersom vi både behöver ett inslag av de allra mest krävande arterna EN, starkt hotad, ett allt större antal naturvårdsarter och inte minst, en riktigt långvarig hävd. De objekten är mycket sällsynta i landskapet.
På det här viset kan naturvärdet avgöras och i ett miljöstödssammanhang ersättningsnivån bestämmas.

På bilderna ovan ser vi två exemplar av hagfingersvamp. Det till höger avviker till formen. Istället för att vara rund eller oval har det här exemplaret en platt, jordtungelik form med 6 mm bredd där den är som bredast. Det visar på variationsrikedom även inom arter som kan hittas i en så här artrik miljö! 

Ytterligare några svampar i naturbeteshagen att titta närmare på. Klicka så kommer namn och info.

Hotspots

I Skogbyns naturbeteshage finns flera så kallade hotspots. Hotspots är små områden som sticker ut med sin artrikedom. Arter med höga krav på växtmiljö.
Ofta sammanfaller växtplatserna med artrika lågörtsamhällen sammansatta av starkt betesgynnade växter. Samverkan mellan växterna via svamparnas mycel kan anas. Mycelet är dolt i marken medan fruktkroppen är det vi ser ovan jord, det vi kallar svamp.

På bilden till ser vi rodnande lutvaxskivling, rödlistad i kategorin VU-hotad.
Det här är en mycket krävande art som uppträder i ett av flera hotspots i betesmarken. 

Begreppet hotspot brukar i naturvårdssammanhang användas där avvikande, stora ansamlingar av mycket krävande arter uppträder.
Varför, och under vilka förutsättningar de uppträder, vet vi inte riktigt idag. Men viktiga förutsättningar som vi kan ana är jordmånen på platsen och sammansättningen av den. Kalkrik eller inte, tillgång till vatten mer eller mindre kontinuerligt samt förhållandena när arterna en gång etablerade sig. Troligt i sammanhanget är att marken där och då, var mer eller mindre fri från konkurrerande mycel. Till dessa utgångsbetingelser kommer sedan vilka växtarter som växer in i området och hur de påverkas av hävden, om vi nu håller oss till naturbetesmark. Bete som pågår under mycket lång tid mer eller mindre obrutet, gynnar vissa arter. Kombineras betet med slåtter, gynnar det än mera krävande arter. Slåttras ytan enbart, gynnas delvis andra arter.
Påfallande ofta finner vi lågörts-växtsamhällen på dessa hotspots för krävande marksvamp!

Användbara kulturarvsväxter

Många svampar är goda matsvampar. Dock vill vi inte gå in på vilka, ej heller vilka som bör undvikas. Det finns bra böcker i ämnet för den som är intresserad. En del svampar är också eftertraktade för färgning av garn.

Kulturarvsväxter i gröna naturbeteshagen

Det här är en av Skogbyns gröna naturbeteshagar, östra ravinhagen.
Tack vare underlag, lagom hårt bete under flera generationer och utan påverkan av konstgödsel är naturbetet högproduktivt och växternas artrikedom stor.

En fin septemberdag gjorde vi en tur i gröna hagen med kamera och kunniga Kjell Eklund, pensionerad kommunekolog på Sala kommun, tillika inventerare av ängs- och hagmarker åt Länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Vi fann följande svampar i gröna naturbeteshagen. De flesta är mycket små.
Om man klickar på en bild visas svampens namn och på vissa en beskrivning eller kommentar.

Kantarellvaxskivlingen, på sista bilden, uppträder ofta i kanten av våtmarker där underlaget är fast och vegetationstypen fuktäng med stort gräsinslag. Den finns även i naturbetesmarker.
Då bonden förr nyttjade våtmarkerna som foderhötäkt, kan sporer från svampen ha kommit med höet och så småningom hamnat i naturbetesmarkerna. Eller också har sporerna hittat dit själva eftersom miljön är ungefär likadan. Men det är spännande att tänka sig människa – ko – naturbetespridningen.
Kantarellvaxskivlingen kan indirekt sorteras in bland de biologiska kulturarvsväxterna.

Gröna hagens vegetationstyp är örtrik friskäng med något utarmade lågörtsängar och inslag av stagg.
I ravinbottnen som är våt och regelbundet översilad, växer fräkenarten tuvtåtel, klibbal och gråal.
I hagen finns solitära större träd som tall och en.
Hagens skogspartier är viktiga för djuren att vistas i för att bli av med irriterande insekter.

Klicka gärna på bilderna och läs lite mer om växterna.

På sista bilden syns kattfot, ett parti marktäckande plantor. De är nerbetade men redo för nästa års blomning. Det är ovanligt med så stora fläckar kattfot i Sala kommun!

Gröna Hagars kött är exceptionellt!

Under hösten 2021 var vi i Gröna Hagars Kött med på Exceptionell Råvaras ordinarie smakbedömning av råvaror i Stockholm. Ett tjugotal kockar satt jämte varann vid ett bord och tittade, luktade och smakade. Bedömde utseende, mörhet, saftighet och smak.

Det är under provsmakningen strängeligen förbjudet för kockarna att prata eller på nåt annat sätt kommunicera med varann. Bedömningen ska vara var och ens egen.
Naturligtvis handlar det om blindprovning så kockarna vet inte varifrån köttet kommer.

Efterhand kockarna blev klara med sin bedömning ställdes tallrikar med kött som blivit över fram till oss övriga mötesdeltagare så att vi också fick smaka och göra vår bedömning.

För oss i Gröna Hagars Kött gick det mycket bra. Vi fick bedömningen Exceptionell Råvara för båda våra bidrag, lamm- och nötkött. Det är en jättestor framgång för oss. Det här har vi kämpat för i många år.

Exceptionellt lammkött från Gröna Hagars Kött
Exceptionellt nötkött från Gröna Hagars Kött

Exceptionell Råvara

Exceptionell Råvara är en ideell förening där Sveriges bästa kockar möter Sveriges bästa producenter för att utveckla framtidens exceptionella svenska råvaror.
Kockarna bedömer råvarorna och ger feedback till producenterna. Producenterna berättar om produktionen, raserna, typ av foder, betesmarker, styckdetaljer, hängmörning med mera.

En gång per år utses de råvaror som vinner utmärkelsen Exceptionell Råvara. Då provas alla anmälda bidrag av en stor grupp kockar. Varje bidrag poängsätts utifrån givna kriterier.

Man börjar alltid provningen med ett referensprov bestående av en svensk standardråvara för den provning som ska ske. Det är poängen som avgör om en råvara blir exceptionell, inte placeringen mellan de olika bidragen. 

De senaste åren har fokus legat på lamm, nöt, gris och fågel.

Gröna Hagars på Salbo Pizzeria

Nu kan du äta Gröna Hagars goda, ekologiska hamburgare på pizzerian i Salbohed.

Gröna Hagars goda hamburgare på Salbo Pizzeria

Salbo Pizzeria ligger mitt i Salbohed, vid fyrvägskorsnningen Västerås/Norberg/Avesta/Sala.

Niyaz driver pizzerian med sin norska hustru Stine och anställda. De fick nys om att stället var till salu då de letade efter pizzeria i Västerås, och slog till.

Det var för snart ett år sen.

Niyaz och Stine har också en pizzeria i Enköping, och före det en i Bergen, Norge.

Salbo Pizzeria

Eko alternativ

Niyaz vill kunna erbjuda sina gäster ekologiska, närproducerade alternativ, och är glad att få Gröna Hagars Kött i sitt sortiment.

Han har testat Gröna Hagars Salalami på pizza och det blev jättegott.

– Vi har också fått frågor om Gröna Hagars kött på pizza.

Tyvärr är det svårt att få det och gå ihop, kvalitet kostar. Så tills vidare är det hamburgare som gäller, men vem vet vad framtiden har att bjuda på ..?

Niyaz serverar Gröna Hagars hamburgare

– Vi har er Färnbo Wurst också, säger Niyaz och skyndar till kylen.

Men där finns ingen wurst.

– Nån har ätit upp den! skrattar han. Den var god!

Framtiden

På luncherna har de mycket att göra på Salbo Pizzeria.

Arbetsfolk med tajt om tid behöver bli mättade och på helgerna är det barnfamiljer som gäller.

Och så hämtpizzor förstås.

Och hela den första sommaren var det full fart på hemestrare från fjärran och när.

Vid bordet på Salbo Pizzeria

– Det här kommer bli jättebra! säger Niyaz om pizzerians framtid och om samarbetet med oss.

Och vi på Gröna Hagars Kött kan bara instämma.

Öppet landskap

Kor uppfödda på Gröna Hagars vis håller landskapet öppet.

De binder dessutom mer kol i marken än de släpper ut.

Så är det när man ser till helheten.

Men helheten glöms dessvärre bort i debatten.

Läs om dåligt fett i kött…

Gröna Hagars kor skapar öppna landskap

Okej. Men varför Gröna Hagars hamburgare?

Jo, för att det är kött.

Gräskött från bygden utan bekämpningsmedel. Utan kemikalier, utan e-ämnen eller tillsatser.
Salt och peppar är det förstås också …

Fast egentligen räcker det väl med att säga, att hamburgarna smakar så himla bra.

Lokala gormetburgare är det. Kort och gott.

Lyckat!

Årets Kom till Gården på Fallängetorp blev jättelyckat.
Solen sken och alla verkade glada.
Man kan ha roligt och känna närhet samtidigt som man visar hänsyn och håller fysisk distans.

Tack, alla ni som kom!

Röd välkomnande pelargon.

Karin hälsade välkommen och visade parkeringsplatsen.

Karin hälsar välkommen.
Karin hälsar välkommen.

Utanför Fallängetorps vandrarhem

Utanför Mellangården.
Gäster på Fallängetorps vandrarhem.
Matgäster.

Gårdsbutiken

I år är det femton år sen Gröna Hagars Kött bildades.
Det firade vi under Kom till Gården med att inviga en liten gårdsbutik på Fallängetorp.

Gårdsbutiken på Fallängetorp.
Inne i Gårdsbutiken på Fallängetorp.
Fårskinn och tomtar.
Hylla i Gårdsbutiken.
Grönsaker.
Mjöl.
Keramik.
Tomtar.

Färnbo Wurst

Två nya korvar introducerades, namngivna efter vår bygd.

Nu finns Salalami, Färnbo Wurst, Salbo Chorizo, Björsbo Bratwurst och snart kommer Kilbo Kabanoss.

 

På bilden jättegoda Färnbo Wurst.

Gröna Hagars Färnbo Wurst

Kött och chark

I gårdsbutiken säljer vi Gröna Hagars kött och chark, och annat smått och gott.

Anitha i Gårdsbutiken.

Grillen

Grillen rykte hela dan och det doftade ljuvligt långa vägar. Många blev sugna på både hamburgare och grillkorv.

Gröna Hagars goda hamburgare.
Gröna Hagars goda grillkorv.
Kö till hamburgarna.
Kö till grillkorv och hamburgare.
Gäst med hundar.
Grillmästare.
Kö till grillen.

Gyltor och galtar

Grisarna i Gröna Hagars Kött är av den gamla, fina rasen Linderödssvin.
Unga grisflickor som inte fått kultingar ännu kallas gyltor. Hanarna kallas galtar.

Gröna Hagars Linderödssvin Petra

På bilden ser vi Petra. Hon blev mamma för första gången i början på juli, fick elva små kultingar. Petra är alltså ingen gylta längre utan en sugga eller ett so.

Visste du att grisar inte kan svettas? För att svalka sig lerbadar de. 

Vallning i fårhagen

På Fallängetorp finns det ungefär 150 tackor. I år fick de tillsammans 250 lamm.
Raserna är Texel, gotländskt Pälsfår och korsningar med inblandning av Leicester, Rya och Finull.

När det blev vallning i Fallänges fårhage fick man uppleva samspelet mellan vallhunden, hundföraren och fåren.
Att ha hjälp av hunden till att hämta och samla ihop fåren är ovärderligt.

Fårvallning.

I sommarvärmen var det skönt för hundarna att svalka sig i ett badkar fyllt med vatten.

Vallhunden svalkar sig.

Tionde Kom till Gården

Det var för tionde året i rad som Kom till gården arrangerades, första lördagen i augusti.
I år med anpassning för rådande Covid-19 situation.

Gröna Hagars Kött har deltagit alla år och serverat hamburgare och korv till hungriga besökare, och mestadels hållit till på Fallängetorp.

I arrangemanget Kom till Gården deltar fem till åtta gårdar, och visar upp sina verksamheter.

Kom till Gården är populärt och välbesökt med cirka 1000 besök per år.

De deltagande gårdarna har olika inriktningar med allt från stora mjölkgårdar; köttproducenter; fårgårdar med ull och hantverk, till små kretsloppsjordbruk.

Besökarna får titta på- och träffa djuren, se maskinerna, uppleva den dagliga skötseln och omvårdnaden, och ställa frågor till bonden.

Nåt att äta och dricka erbjuds, och det finns produkter att köpa med hem.

Bonden du personligen mött

Håll till godo och varmt välkomna att beställa kött och chark antingen via REKO-ringarna i Avesta, Falun/Borlänge, Ludvika/Smedjebacken eller utlämning via Silverstadens delikatesser i Sala.
Eller beställ här på hemsidan, eller kom till oss i butiken på Fallängetorp.

Välkommen att handla chark och kött av bonden du personligen mött!

Kom till Gården med social närhet!

Lördagen den 1 augusti mellan 10:00 och 17:00 bjuder fem gårdar i Svartådalen in till årets Kom till Gården.

Gröna Hagars Kött håller till på Fallängetorp.

Vi kommer att ha vår nya, spännande grillkorv Salbo Chorizo till försäljning.

Vi kommer också att ha Färnbo Wurst, Salalami och styckat nötkött.

Och om du vill, får du gärna provsmaka en bratwurst som vi planerar att komma med snart.

På Fallängetorp får man se gårdens djur, se fårvallning, gå trollstigen eller måla.

En enklare grillunch kommer att serveras.

Och dessutom öppnar vi vår alldeles nya Gårdsbutik! Där hittar du kött, skinn, garn med mera.

Jo, det var visst en sak till …

Vi anpassar årets Kom till Gården så att det blir lätt att hålla fysisk distans. På Folkhälsomyndighetens rekommendationer tar vi emot max 50 personer åt gången.

Hos oss gäller social närhet och fysisk distans.

Välkommen till Fallängetorp mellan klockan 10:00 och 17:00 lördag den 1 augusti.

Mer om Fallängetorp… 
Mer om Kom till Gården och karta…
Ännu mer om Kom till Gården på Facebook…

Strul i gröna hagen

Efter sju sorger och åtta bedrövelser stod kylbilen där en dag ointaglig och stum.

Kylbilen, Gröna Hagars Kött.

Det fick ringas efter assistans.

Hjälpen kom från Avestatrakten.
Regnet uppifrån.

Bärgare från Avesta.
Bärgare från Avesta.
Bärgare från Avesta.
Bärgare från Avesta.
Bärgare från Avesta.

Dörren öppnades och efter starthjälp rullades det försiktigt raka spåret till verkstan.

Sen hölls det tummar och hoppades på det bästa.

Starthjälp Assistancekåren.
Starthjälp Assistancekåren.

Och snart levererade kylbilen igen!

Mot verkstaden.