Lamningen är nu igång i Fårpalatset på Fallängetorp då ett tiotal tackor tillsammans kan får upp till tjugo lamm på ett och samma dygn.
En lamning per år har vi på Fallänge och den sker på våren, i slutet av mars och under april månad.
Anitha.
Det här är en intensiv tid och det är jätteroligt att se de spralliga, pigga och urgulliga små lammen.
Per.
Om allt går som det ska kommer etthundraåttiofem tackor att tillsammans få drygt trehundra lamm, alltså ett till tre lamm vardera.
Två lamm per tacka är det ideala eftersom juvret består av två delar och tackan då kan ge di utan problem, och konkurrens lammen emellan kan undvikas.
Det kan bli trångt vid maten om man är lammtrilling.
Flera olika raser
Våra får är en blandning av flera olika raser, bland andra pälsfår från Gotland; Leicester, en brittisk ras; Texel, härstammande från en ö vid den holländska kusten, samt finullsfår.
De här raserna har ypperliga kött- och pälsegenskaper, och blandningen har visat sig vara mycket lyckad.
Äter bara gräs
Djuren är uppfödda på enbart gräs och ska snart släppas ut på bete som varar hela sommaren, fram till september, oktober, beroende på vädret.
När det inte finns färskt gräs äter de ensilage, alltså fermenterat eller syrat gräs.
Ensilage är bra för djurens magar, ungefär som surkål är för oss människor, och innehåller inga tillsatser, bara nyttigheter.
Ensilagebalarna är de vita, rosa eller gröna bollarna vi ser lite varstans på ängarna, ute på landsbygden.
Klippning
Vi klipper fåren två gånger om året. En gång i slutet av oktober, början av november, beroende på hur höstvädret är, och sedan i mars inför lamningen.
Tyvärr är efterfrågan på ull liten. Bara några få svenska företag spinner ull till garn.
Av femhundra kilo prima sommarull går endast cirka trettio kilo åt till förädling. Resten måste vi i dagsläget kassera. Men vi jobbar på att hitta säljkanaler och förädlingsmöjligheter för ullen med dess fantastiska egenskaper.
Däremot är det stor efterfrågan på våra fina svarta, grå och vita skinn.
När fåren tas in igen i höst efter sommarbetet, kommer de att klippas av fårklippare.
Just nu har vi tre baggar som byts ut med några års mellanrum. Det är viktigt med tanke på genitiken.
Fram i november får baggarna gå med tackorna i Fårplatset, och fyra månader och tre veckor senare är det full fart igen med små skuttiga, spralliga lamm.
När vi inom Gröna Hagar ska köra ut kött till våra kunder hamnar vi i olika trafiksituationer.
Våra resor börjar på grusvägar i lugnt tempo för att sedan fortsätta via E4 eller E18 till Essingeleden och Slussen, i en trafikrytm långt ifrån landsbygdens.
Att tempot på landsbygden är lugnt märker man verkligen när man passerar Erik Larsgården i grannbyn Muren. Att bara se dessa ankor som tagit en paus i tillvaron mitt på vägen är avstressande.
Känslan är lite åt det hållet när jag lämnar Djurgården och slipper det tidigare trafikkaoset på väg till Amanda i Waxholm. Norra länken är bara helt underbar!
Ute i Waxholm besöker jag Bistro Sva Marga mat och den fantastiska matkreatören Amanda Bjur, och hennes trevliga personal.
På måndag fortsätter vi mot nya mål! Trevlig helg, önskar Lennart i Skogbyn.
Fortsättning på ”en helt vanlig arbetsdag för oss i Gröna Hagars”.
Tänka sig, bara en vecka efter att vi gått över till vintertid och plötsligt sover jag en timme längre än tidigare när det borde vara tvärtom. Kan jag ha ställt om klockan åt fel håll?
När bilen blivit fullastad bär det av ut på vägarna och första stoppet blir med nötfärs och hamburgare till behandlingshemmet Villa Slussen där Adde tar emot varorna.
En annan trogen kund vi har är Tärna folkhögskola. Tärna blir nästa anhalt där Ann möter upp.
I morgon kommer det mer. Nu ska hungriga kossor få mat.
Efter Tärna folkhögskola blir det ren transportsträcka till Långholmens Wärdshus.
Långholmens Wärdshus är uppbyggt vid det gamla fängelset, där mer och mindre kända och ökända suttit innanför grova höga stenmurar och gallerförsedda fönster, som vittnar om husens historia.
Men det är ingen fängelsevakt som möter mig, utan Fia som beställt Gröna Hagars kött.
