Djurens betande är förutsättningen för markerna med de unika kulturarvsväxtarterna i Skogbyns östra ravinhage.
Våra kunder i Gröna Hagars Kött är förutsättningen för djurhållningen och bidrar till att bevara markerna.
Den här tidiga oktobermorgonen var det gröna i hagen täckt av frost. Svamparna var täckta och örterna.
Det var en vacker morgon.
Kameran var med och Kjell Eklund med sin ekologiska kunskap.
Värdepyramid
För att bilda sig en uppfattning om det biologiska värdet i naturbeteshagen är det vanligt att luta sig mot en värdepyramid. Värdepyramiden är ett instrument där arters förekomst – eller inte – bedömer hagens biologiska värde.
I pyramidens botten finns arter med ett specifikt krav på miljön. Finns sådana kan där också finnas mer krävande arter, exempelvis violett fingersvamp och rodnande lutvaxskivling, se inlägget från september.
I pyramidens topp finns de mest krävande arterna.
På bilden ser vi stråfingersvampen, rödlistad kategori VU-sårbar.
Här en grupp med ca 5 cm långa fruktkroppar som troligen kommer att växa ytterligare.
Det här är en mycket krävande och ovanlig svamp i värdepyramidens mittersta, övre del.
Värdepyramider representerar ett system som beskriver arter med inbördes förhållande till varandra gällande krav på växtmiljö. Alla är på något vis hävdberoende. Hävd genom bete eller slåtter, eller en kombination av de två hävdslagen. Till detta kommer längden på hävden i tid över generationer, samt inte minst hävdintensiteten. Hur mycket djur som sätts in att beta samt djursort. Olika betesdjur betar på olika vis. Därtill kommer underlagets beskaffenhet.
Allt vi i det här sammanhanget beskriver relaterar till naturbeten.
I botten på en tänkt pyramid med tre nivåer, finner vi hävdberoende arter som indikerar goda hävdbetingade naturvärden. Arter som inte är alltför vanliga och som inte går att finna i mer triviala gräsmarker. Nästan alla de här arterna befinner sig på NT-nivå, nära hotad, eller är starka signalarter.
Om många arter finns i större antal, finns anledning att leta efter mer krävande arter. Arter som fordrar högre naturvärde än nivån under.
Naturvärde på den här nivån handlar således om ännu bättre hävd. Inslaget av VU arter, sårbar, blir här större.
Den högsta nivån uppnås sällan eftersom vi både behöver ett inslag av de allra mest krävande arterna EN, starkt hotad, ett allt större antal naturvårdsarter och inte minst, en riktigt långvarig hävd. De objekten är mycket sällsynta i landskapet.
På det här viset kan naturvärdet avgöras och i ett miljöstödssammanhang ersättningsnivån bestämmas.
På bilderna ovan ser vi två exemplar av hagfingersvamp. Det till höger avviker till formen. Istället för att vara rund eller oval har det här exemplaret en platt, jordtungelik form med 6 mm bredd där den är som bredast. Det visar på variationsrikedom även inom arter som kan hittas i en så här artrik miljö!
Hotspots
I Skogbyns naturbeteshage finns flera så kallade hotspots. Hotspots är små områden som sticker ut med sin artrikedom. Arter med höga krav på växtmiljö.
Ofta sammanfaller växtplatserna med artrika lågörtsamhällen sammansatta av starkt betesgynnade växter. Samverkan mellan växterna via svamparnas mycel kan anas. Mycelet är dolt i marken medan fruktkroppen är det vi ser ovan jord, det vi kallar svamp.
På bilden till ser vi rodnande lutvaxskivling, rödlistad i kategorin VU-hotad.
Det här är en mycket krävande art som uppträder i ett av flera hotspots i betesmarken.
Begreppet hotspot brukar i naturvårdssammanhang användas där avvikande, stora ansamlingar av mycket krävande arter uppträder.
Varför, och under vilka förutsättningar de uppträder, vet vi inte riktigt idag. Men viktiga förutsättningar som vi kan ana är jordmånen på platsen och sammansättningen av den. Kalkrik eller inte, tillgång till vatten mer eller mindre kontinuerligt samt förhållandena när arterna en gång etablerade sig. Troligt i sammanhanget är att marken där och då, var mer eller mindre fri från konkurrerande mycel. Till dessa utgångsbetingelser kommer sedan vilka växtarter som växer in i området och hur de påverkas av hävden, om vi nu håller oss till naturbetesmark. Bete som pågår under mycket lång tid mer eller mindre obrutet, gynnar vissa arter. Kombineras betet med slåtter, gynnar det än mera krävande arter. Slåttras ytan enbart, gynnas delvis andra arter.
Påfallande ofta finner vi lågörts-växtsamhällen på dessa hotspots för krävande marksvamp!
Användbara kulturarvsväxter
Många svampar är goda matsvampar. Dock vill vi inte gå in på vilka, ej heller vilka som bör undvikas. Det finns bra böcker i ämnet för den som är intresserad. En del svampar är också eftertraktade för färgning av garn.
