På Lilla Hörngår´n har vi två lamningar per år, en på vintern och en på sensommaren. Vinterlamningen är just avklarad.
Det första lammet föddes 22 december och lamningarna fortsatte till 2 februari, då det sista lammet föddes.
Totalt blev det femtio lamm i den här omgången.
När det var som mest intensivt lammade tre tackor per dag.
Normalt får en tacka två lamm och klarar då lamningen på egen hand. Men ibland kan det bli ett enda stort lamm, och då gäller det att vara med och hjälpa tackan. Dessutom kan lammet ligga fel.
Våra lamningar gick bra, och vi hade två stora bagglamm.
På bilden Maria med ett bagglamm. Det är oftast bagglammen som är stora.
I början på mars ska baggarna Racke och Kubik få gå med nästa gäng tackor och då beräknar vi lamningarna till månadsskiftet juli-augusti.
Kubik och Racke är till 75% av köttrasen Dorper. Dorpern härstammar från Sydafrika. Rasen släpper sin päls och är därför inte lika beroende av klippning som många andra raser.
Våra får tappar pälsen främst under magen och halsen, resten klipper vi bort.
Fåren är ute om dagarna och kommer in till natten. De är nyfikna och påhittiga och framför allt snälla. De kan nafsa om de tror något är ätbart, men bits aldrig.
Tackorna stångas bara om de känner sig tvungna att skydda sina lamm, annars är de fredliga. Baggarna däremot kan vara lite luriga. Kubik får man passa sig för. Han kan komma bakifrån och stånga en i knävecken.
Här kommer Tosca.
Tosca är ett flasklamm från förra året som vi egentligen inte hade tänkt ha kvar, men hon är så tillgiven att vi inte kan göra oss av med henne. När hon var liten sprang hon lös och lekte med kalven Rosa, de var bästa kompisar, och i bland hittade vi henne inne i boningshuset.
Tosca är fortfarande en kelgris och förväntar sig varje kväll en extra näve pellets.